Frågor och svar – Allmänt om fluglinor

Här kommer en presentation över vanliga frågor och svar inom olika aspekter av fluglinor.

1. Vad är skillnaden vid kast med hjälp av haspel- och spinnspö jämfört med flugspö?

– Vid kast med haspel- och spinnspön användes betet såsom drag, spinnare, vobbler o.dyl. som kastvikt, d.v.s. en kort och koncentrerad kastvikt.
– Vid kast med flugspö användes ej betet utan fluglinan som en lång och utdragen kastvikt.

2. Vad består en fluglina av?

– Linan består av en centrerad spunnen ihålig kärna av framförallt syntetmaterial, och med ett yttre hölje av plast ( PVC alt. Polyuretan ).

3. På flugspöt står det en siffra, t.ex #5, vad innebär det?

– För att klassificera flugspön och fluglinor användes fortfarande ett gammalt amerikanskt system med förkortningen ” AFTM ”. (se mer ingående information under fliken ”AFTM”)

– AFTM anger fluglinans vikt på de första 30 foten ( 9,14 m ).

– Klasserna omspänner ett stort viktomfång från den lägsta i klass 1 med en linvikt på c:a 4 gram till den högsta i klass 12 med en linvikt på c:a 25 gram. ( OBS. detta avser endast de 9,14 första metrarna av linan )

– Numera anges oftast inte enbart AFTM-klassen på spön utan även passande linvikter. Även på fluglineförpackningen anges vikten på linorna.

– De lägre klasserna avser användas vid fiske med 1-handsspön, och de högre i huvudsak vid 2-handsfiske.

4. Finns det olika typer av fluglinor?

– Det finns en uppsjö av olika varianter av fluglinor, en grov indelning görs utifrån utformning och densitet. När det gäller utforming handlar det om hur fluglinan är uppbyggd, framförallt tjockleken på coatingen vid olika delar av fluglinans längd. När det gäller densitet handlar det om fluglinan flyter eller sjunker, även här finns kombinationer av flytande och sjunkande fluglinor samt olika hastigheter på sjunkande linor. Istället för att skriva om alla kombinationer, presenteras generella linvarianter under separata flikar.

5. Finns det speciella lintyper för olika typer av flugkast?

– Det finns linor för olika typer av kast. Om man vill ha en lina för långa överhandskast väljer man en lina med lång klump typ ”Long Belly”. Vill man däremot ha en lina för enbart underhandskast i trånga lägen väljer man en lina med kort klump. Om man vill kompromissa kan man välja en så kallad ”Allround-lina” med bra egenskaper för både överhands- och underhandskast. Denna lina blir naturligtvis inte optimal för vare sig överhands- eller underhandskast.

6. Hur ska man göra för att underhålla och sköta en fluglina för lång livslängd?

– För att förlänga ”livslängden” på en fluglina måsta man vara noga med hantering, skötsel och underhåll.
– Vid hantering av fluglinan bör man undvika att bl.a. trampa på linan, och även att ”dra loss” linan om den fastnat i stenar, buskar e.dyl.
– Man bör regelbundet efter användning göra rent linan i svag tvållösning, samt torka av den noga och sedan applicera någon form av linfett, och detta för att undvika ”krackulering” av plasten ( Coatingen ) på linan. Krackulering uppstår när mjukgöraren i plasten minskar. Hur noga man än är med sina linor så måste man efter ett eller några år, beroende på hur ofta man kastar med linorna köpa nya linor. Om man ska förvara linan under en längre period, spola av fluglinan från flugrullen och lägg den i lösa slingor i ett mörkt och svalt utrymma. Helst då även infettad i linfett.

7. Hur väljer man rätt lina till sitt spö?

– Det första man skall bestämma vid köp av ny fluglina, är val av profiltyp beroende på till vilken typ av kast man skall använda linan. ( Se pkt 5 ovan ). Därefter väljer man lintyp d.v.s. flytlina, interm-lina, sinktiplina o.s.v. Sedan och kanske det viktigaste är valet av vikt på linan som skall vara optimalt anpassad till det spö den är ämnad till. ( Balans i utrustningen är ledordet ).
– Det bästa när man bestämt sig för nytt linköp är att provkasta olika linvikter om man har den möjligheten. Om det finns angiven rekommenderad linvikt på spöt kan man ha det som ett utgångsläge.
– Olika typer av kast påverkar också linvalet, där man exempelvis vid underhandskast oftast väljer en lina som har en klass högre än vid överhandskast. Detta för att vid överhandskast kompenserar man linvikten genom förlänga ”utsläppet” av linan innan det slutliga framkastet, vilket är svårt vid underhandskast,
där man endast kan ha ett kortare ”överhäng”, d.v.s. skarven mellan klump och skjutlina någon meter utanför toppöglan.
– Man väljer också naturligtvis den lina som stämmer mot sin egen kaststil.
– Vissa återförsäljare av flugfiskeutrustningar har genom provkastning av sina flugspön med olika lintyper, profiltyper och linvikter optimerat valet av anpassade fluglinor även genom egen design av fluglinor.

8. Jag har sett att det finns sk. ”tippar”, vad är det?

– De senaste åren har linor med utbytbara spetsar ( Tip ) utvecklas raskt till att bli populära vid fisken under varierande vatten- och fiskeförhållanden, och där man snabbt genom ett öglesystem kan byta spets (dvs den främre delen på en fluglina, 3-5 meter) med olika sjunkgrader efter behov. Dessa linor benäms Multitip, Versitip, Skagit m.fl.
– Vid fiske med Sinktip-linor ( sjunkspetsar ), som ibland kan vara väldigt effektivt, så har man tidigare dels haft svårt vid kastningen med dessa linor genom att drabbas av en ”slagig” och framtung spets, men även med svårigheten att få en fin överrullning av linan och fin presentaion av flugan. Det är väldigt viktigt att man har en väl designad fluglina om man ska använda tippar, då utformningen på linan är avgörande om det ska fungera. Alla våra fluglinor med utbytbara spetsar och sinktiplinor är väl utprovade och utformade, vilket gör att dessa inte har de ovan nämnda negativa egenskaperna, utan påminner om 1-densitetslinor såsom flyt- och interm-linor.